tisdag 28 december 2010

Recension - En Garde! III

Produkt: En Garde! III.
Rollspel: En Garde! III.
Utgivare: MylingSpel.
Format: Hårdpärm, 312 sidor.
År: 2010.

Den tredje utgåvan av rollspelet En Garde! är en tjock bok på 312 sidor tryckt i US Letter-format. Det är med andra ord en rejäl volym att ta sig igenom men den luftiga typografin och det entusiastiska språket gör att det går fortare än man tror. Även om boken på sina håll känns tungrodd finns det en tanke bakom det mesta och när man får en överblick över boken förstår man varför den ser ut som den gör. Jag tycker trots detta att vissa av kapitlen kommer i fel ordning men jag antar att det är en fråga om Hönan eller ägget. Boken börjar med en enkel introduktion till rollspel (vilket saknas i allt för många rollspel) och fortsätter därefter med en längre redogörelse om den huvudsakliga spelvärlden vilket är solkungens Frankrike. Därefter följer regler för hur man skapar en rollperson, färdigheter, konflikter med mera. Uppbyggnaden känns igen från andra rollspel och gör det därmed lätt att hitta det man söker. Boken avslutas med ett välskrivet kapitel om hur man leder en kampanj och ett kort äventyr som lämpar sig för nybörjare. Med andra ord innehåller boken allt man behöver (förutom tärningar) för att kunna rollspela bland tappra musketörer, blodtörstiga pirater och fagra ädlingar.

Reglerna är lätta till medelsvåra och det krävs lite övning för att få striderna att flyta på i önskvärd takt. Detta bör dock inte vara några större problem för de intresserade men personligen tycker jag att stridsmomentet borde vara enklare. Smaken är som baken på denna punkt men det som är bra är att reglerna ger utrymme till allt möjligt som kan hända under en strid.

Spelvärlden är i huvudsak Frankrike under perioden 1650-1750. Under en stor del av denna tid härskade solkungen Louis XIV i Frankrike med allt detta innebär. Det finns alltså stor möjlighet till förlägga rollspelandet till någon av de otaliga krig som Frankrike är inblandad i, till det franska hovet, till det storslagna Paris eller till den mer fredliga landsbygden. Vill man förflytta spelandet till något annat land i den gamla eller den nya världen går det också bra men det kräver lite mer arbete från spelledaren. För nybörjare kan det vara bra att börja i Frankrike medan nya länder kan upptäckas allt eftersom spelarna blir mer erfarna.

Det som är lite annorlunda med En Garde! III är att texten är genomgående könsneutral. Man tar det inte för givet att det bara är killar som kommer att spela rollspelet utan man har även gjort utrymme för tjejerna vilket känns uppfriskande i den manschauvinistiska värld som svenska rollspel utgör.

Jag kan med gott hjärta rekommendera En Garde! III till alla som är intresserade av rollspel. De "barnsjukdomar" som fanns i den andra utgåvan är nu borta och det som återstår är en gedigen produkt lämplig för både nybörjare och mer erfarna spelare. Jag hoppas att många hittar till detta rollspel för det är väl värt att ta en närmare titt på. Speciellt när liknande rollspel lyser med sin frånvaro.

Plus
+ Den entusiastiska texten.
+ Det könsneutrala upplägget.
+ Den genomarbetade helheten.

Minus
- Vissa illustrationer håller inte toppklass.

BETYG: 3

Medusa Games betygskala: 5=Världsklass. 4=Mycket bra. 3=Bra. 2=Godkänd. 1=Underkänd. X=Urusel. Varje plus motsvarar en stjärna, ett minus ger inte en stjärnas avdrag. Betygskalan stannar inte vid fem utan en produkt i världsklass kan få t.ex. sju stjärnor i betyg.

2 kommentarer:

Mäster Johan sa...

Hur står sig och skiljer sig produkten i förhållande till andra rollspel i samma tidsperiod?

Jag tänker exempelvis på Götterdämerung.

Medusa Games sa...

Jag tycker att En Garde! III (EG) står sig rätt väl med Götterdämmerung (GD). Båda rollspelen har sina fördelar och det är väl just nu en smaksak vilket man gillar bäst. EG känns dock som en mycket mer genomarbetad produkt som har en röd tråd som löper genom hela spelet. GD däremot känns som en bunt coola idéer som buntats ihop tillsammans med otestade regler vilket får spelet att kännas en aning ihopslafsat. EG har en genomtänkt spelvärld och ger goda uppslag hur en kampanj i EG ska genomföras. I GD lyser detta med sin frånvaro men GDs fokus på det ockulta känns helt rätt för mig. Det känns som om det är lättare i GD att hitta inspiration till äventyr även om det kan bli en aning svårt att sy ihop säcken i slutändan. Rent regelmässigt skiljer sig reglerna inte så speciellt mycket från varandra. EGs regler är dock mer strömlinjeformade medan GDs är mee inkonsekventa. Jag skulle med andra ord säga att det är hugget som stucket vilket rollspel som är bäst. Det är som nämnts tidigare en smaksak. Det ska dock bli intressant att se Götterdämmering 2.0 även om det kommer att bli ett mindre hell att läsa det via Riotminds Online-tjänst.